SKOLMAT. Ordet margarin nämns inte en enda gång i Livsmedelsverkets 48 sidor långa råd för måltider i förskolan. Bara det är en fantastisk utveckling. Sett till åratal av debatter, röda kinder, hårda ord, arga kostchefer och upprörda föräldrar så kan vi konstatera att det går framåt även med Livsmedelsverket som fått utstå en hel del spe och anklagelser för att ha uråldriga råd. Ja tycka vad man vill om det, men de gamla råden för bra måltider i förskolan är från 2007.

Kostråd anno 2016 låter istället så här:

”En förskola som vill använda ett smörbaserat matfett kan ändå få till en bra helhet, exempelvis genom att minska mängden feta chark- och mejeriprodukter och öka mängden fisk och rapsolja”.

I addition till detta nämns förvisso nyckelhålsmärkta matfetter (som ofta är margarin) men också fördelen av att välja hållbara val som rapsolja och olivolja som påverkar miljön mindre än palmolja. Smör å sin sida har större miljöpåverkan men bidrar till ett rikt odlingslandskap och en biologisk mångfald. Ett bra exempel på helhetssyn och att det går att hitta lösningar för att tillgodose olika behov och önskemål. Ett mynt har alltid två sidor.

Mer fokus på miljöaspekterna, naturliga näringskällor och mindre detaljstyrning

Hela 11 sidor ägnas åt hållbarhetsfrågor och näringsriktiga måltider.

Det är avsevärt mer fokus på miljöaspekterna än tidigare. Näringsriktigheten är självfallet med men jag upplever en tydlig skillnad i att myndigheten vill tona ner detaljstyrning och överlåta åt enskilda kocken och måltidsenheten att ta egna beslut och kunna vara fria att välja själva. Det är bra! Det är nödvändigt för att uppnå närmare relationer med matgästen och anhöriga som föräldrar. Det kommer också ställa högre krav på kommunikationen och de egna besluten hos vare kommun, skola och kostchef framöver.

Råden tar ett tydligt avstånd till socker i verksamheten: ”Förskolan bör inte servera sockerrika livsmedel som
saft, läsk, godis, glass och kakor”. Mellanmålen är ofta en kritisk punkt men det tydliggörs: ”Mellanmål och frukost bör inte inkludera söta och näringsfattiga livsmedel, som exempelvis sötad yoghurt, fruktkräm, nyponsoppa, saft, glass eller bakverk”.

Inte förvånande rekommenderas mer grönt och mindre rött kött. Återigen är helheten i fokus. När det gäller kött är rekommendationen nyanserad:

”Kor släpper ut metangas vilket är negativt för klimatet. Samtidigt kan betande djur göra en insats för miljön. I exempelvis Sverige bidrar de till ett rikt odlingslandskap och till att naturbetesmarker hålls öppna”.

Ett bra sätt att värna om miljön, trycka på att det är bra med närproducerat gräsbeteskött. En utmaning för upphandlare och de stora leverantörerna, men ger också en öppning för lokala aktörer att komma in om bara frågeställaren vid upphandlingstillfället gör en bra analys och kravlista.

Beträffande fleromättat fett, järn och D-vitamin som kan vara svårt att få tillräckligt av så lyfts i första hand fram naturliga källor till D-vitamin som exempelvis fet fisk, kött och ägg. Tidigare har det i stort sett bara talats om berikade mejeriprodukter som en källa till vitamin D. Det är framgång!

Värt att nämna är också måltidsdryck. Tidigare har det varit nära nog heligt med mjölk men numera låter det så här:

”Vatten är en bra måltidsdryck. Mjölk kan också vara en bra måltidsdryck, men används mjölk eller andra mjölkprodukter både till frukost, mellanmål och som måltidsdryck blir det ibland onödigt mycket”.

Tydligare vägledning kring anpassning vid neuropsykiatriska funktionshinder

De nya råden presenterar en mer omfattande vägledning när det gäller individuella anpassningar av maten. Tidigare har det främst talats om medicinskt bevisade födoämnesöverkänsligheter och etiska skäl som vegetariskt och religiösa anpassningar. Glädjande nog har jag fått gehör på flera punkter för det yttrande jag lämnade in på remissversionen i våras. En av de primärt viktigaste berör barn med neuropsykiatriska diagnoser som ADHD och Asperger. Livsmedelsverket skriver att det saknas tydliga ramar för vad förskolan är skyldig att tillhandahålla. Samtidigt hänvisas till Diskrimineringslagen för de områden som går utanför allergier och tidigare accepterade anpassningar. Exempelvis skriver man så här:

För barn med neuropsykiatriska diagnoser kan även en anpassning av måltidssituationen vara till stöd. Grunden i arbetet bör utgå från ett förtroendefullt samarbete mellan förskola och vårdnadshavare.

Måltiden som en pedagogisk resurs

Den stora nyheten är ändå ett utpräglat stort utrymme för att utveckla måltidspedagogik och att väva in måltider som en viktig resurs och möjlighet i den övriga verksamheten.

Här rekommenderas franska pedagogiska metoden Sapere som arbetades fram på 1990-talet. Metoden har stort vetenskapligt stöd för språkutveckling och är ett bra verktyg för att få barn att utveckla bredare smakpreferenser. Mycket viktigt för en god hälsa längre fram i livet.

Off topic kanske, men i sammanhanget kan jag inte undvika att tänka på min kritiska lärare på universitetet som ifrågasatte min redogörelse efter en genomförd verksamhetsförlagd praktikperiod på en förskola där man framgångsrikt redan arbetar med Sapere. Läraren uttryckte sig mer kritisk till metoden och rynkade lite på näsan: ”Vad händer när det kommer en ny kock dit? Kommer det fortsätta på samma sätt? Tveksamt.” Med detta sagt, inser jag också att måltidspedagogik sannolikt blir ett utmanande utvecklingsområde för både pedagoger och många måltidsorganisationer framöver. Kanske det är en generationsfråga också?

Matgästen i första hand

Det som gör mig mest glad i råden är utformningen av de fem framgångsfaktorerna. Det är helhetstänk i miniformat. I remissversionen låg prioriteringen först på måltidsmodellen och i sista hand på kunskap och kompetens. Över sommaren har de tänkt till och lyssnat på inlämnade synpunkter. Tack Livsmedelsverket! Så här säger råden:

Fokusera på matgästen
Satsa på kunskap och kompetens
Se till helheten – använd måltidsmodellen
Skapa en organisation med samarbete över gränser
Sätt upp mål och fråga efter resultaten

Med dessa övergripande råd finns förutsättningar att nå ännu längre och utveckla måltider i förskolan. En del är redan på gång och välkomnar de nya råden, andra ser kanske stora hinder på vägen. Men det är definitivt ett steg framåt i alla led.

Förresten, glömde nämna att smör omnämns 4 gånger i de nya råden för bra måltider i förskolan.

Cecilia

Tidigare i ämnet: Mer grönt, mindre socker och lek mer med maten i Livsmedelsverkets nya råd i förskolan